Kurs för avelsråd steg I

Helgen (16-17 oktober 2010) så deltog jag på den första delen i avelsrådsutbildningen i SKKs regi.

Utbildningningen började på lördagen med ett upprop. Det var ett antal klubbar som deltog. Några klubbar med mer kända raser och faktiskt några med mindre antal registrerade hundar än vår ras Russkiy toy! Och så fanns även 2 stycken specialklubbar med om jag minns rätt. Det var intressant att höra hur de stora respektive små klubbarna hanterade styret av klubben, avelsfrågor, hälsoproblem, aktiviteter, medlemsvärvning m.m. Jag känner att jag tog med mig mycket av att få lyssna och diskutera med de andra klubbarna. Flera utav dem såg ljust på sammarbete mellan rasklubbar. Det är nog något vår lilla klubb kan dra nytta av.

Det diskuterades en del om hur man ska agera som styrelsemedlem och även som medlem i en rasklubb. Det är inte alltid man tänker på att det man säger och skriver snabbt sprids med dagens sociala medier som t.ex. Facebook. Det kändes bra att detta togs upp på kursen det märktes att det behövdes. Jag tror det var bra för oss deltagare att får höra att alla klubbarna har drabbats av konflikter och problem, både stora och små. Ibland kan det vara skönt att höra att man inte är ensam om sådana saker. Vi diskuterade länge om hur problem inom klubben ska hanteras. Styrelsemedlem är man det dygnet runt och det man säger om t.ex. någon uppfödares hundar kan lätt uppfattas som något hela styrelsen står bakom. Detta gäller även om man "bara" är medlem. Du är en representant för rasen dygnet runt, alla dagar på året. Använd det till att hjälpa vår ras att utvecklas frammåt! Använd det till att ge vår ras och rasklubb ett riktigt bra rykte. Det är något vi verkligen har nytta av i vårt arbete med denna ras.

Den första dagen handlade om genetik och vi fick en inblick i hur detta komplicerade ämne fungerar. Det diskuterades också om för- och nackdelar med olika tester, och risken med att skapa problem genom att utesluta för många djur med ett enda test. Som rasklubb bör man tänka sig innan man beslutar om regler, då det är lätt att man missar viktigare problem. Det var intressant att höra hur rasklubbar med raser som kan drabbas av flera olika sjukdommar och hur de försöker arbeta med sin avel. Det finns så mycket att lära! Tänk om alla kunde gå denna kurs :)

Instruktörerna berättade om hur SKKs Avelsdata fungerar i dagsläge och vad för uppdateringar som kommer. För mig som är stamtavlenörd så känns ibland avelsdata otillräckligt och då får man sätta sig ner själv och räkna och klura :) Men jag har också en hel del nytta av avelsdata när jag snabbt och enkelt vill få fram information. Har du inte provat SKK's avelsdata så gör det :)

Som jag nog nästan tjatat om i denna text så var det problemen som olika rasklubbar stött på och hur de sedan löst dessa nästan det mest intressanta. Hur når man ut till medlemmarna? Hur får man in så många och ärliga svar på hälsoenkäter? Hur för man när olika uppfödare ser olika allvarligt på hälsotester? Vad kan man göra för att ha en god stämmning i klubben och mellan uppfödare?

Populationskunskap och allvaret med inavel var också en del av kursen. Det är viktigt att se till att inavelsökningen inte får blir för hög (dvs. inavelsgraden får inte öka för snabbt). Det verkade som de flesta rasklubbar har jobbat mycket med detta problem och har kommit en bit på vägen. Det är viktigt för oss med relativt få hundar att försöka undvika att inavelsgraden ökar.

Som tidigare nämnt är det också viktigt hur man väljer avelsstrategier. Man bör försöka använda så många friska hundar i avel som möjligt. Man måste även vara försiktig och tänka noga innan man utesluter en stor del av populationen med en avelstrategi. Väga för och nackdelarna noga.

Dag två diskuterades avelsrådens roll och hur rasklubbarna arbetar med RAS. En del hade börjat utvärdera sina RAS och har även reviderat. Att diskutera RAS var jättebra, jag kände att jag fick en bättre förståelse för RAS och vad man kan göra för att utveckla den. Det framgick i diskussionerna att en del rasklubbars uppfödare inte alls använde RAS i sin avel, medan använde RAS nästan som en lagbok som man absolut inte går ifrån. Vikten att förankra RAS i rasklubben betonades. Har man en klubb där uppfödarna inte anser att RAS är viktigt för dem bör man förankra RAS mer med uppfödarna vid nästa tillfälle och att göra mer reklam för RAS. RAS behöver ska inte vara för komplicerad eller för omfattande utan tydlig, lätt att förstå och följa!

Jag är så glad att jag fick gå denna kurs! Och som jag tidigare nämnde önskar jag att alla kunde få gå denna kurs för jag har lärt mig en hel del :) Jag ska försöka använda denna kunskap för att föra vår ras frammåt!

/ Liza Flodén, avelsfunktionär